September 29, 2017

Bakgrund

DOLDA SUBVENTIONER AV PRIVATBILISM
Bostadsplanering som understödjer privatbilism är idag norm, och utgör ett system som inte gynnar alla i samhället likvärdigt. Kostnader för byggande av parkeringsgararge bärs i praktiken upp av alla boende inom fastigheterna, vilket både innebär en dold subvention av privatbilism och dolda kostnader för alla som bor. I dagsläget görs stora investeringar i att bygga parkeringsgarage, där varje plats kostar 280.000-400.000. I vårt utgångsläge (kommunens p-tal) skulle investeringen leda till att 70% av bostäderna fick egen parkeringsplats, 30% skulle bli utan. I flera hushåll är det dessutom fler än en person som har behov av mobilitet. Slutsats: En dyr investering som ger människor olika förutsättningar och tillgång till rörelsefrihet.

Förutom att låsa fast utvecklingen i gårdagens bilberoende så uppmuntrar denna planering och bostadsarkitektur till ett miljöskadligt beteende. Bilnormen har blivit samhällets gökunge som vi fortsätter att mata och investera i trots tydliga tecken på att investeringarna inte leder närmare våra mål med omställning till hållbara transporter.

Parkeringstalen är något som beslutas av kommunen, och styrs i avtal mellan kommun och fastighetsägare i processen kopplad till detaljplanen. I dagsläget saknas i många kommuner alternativ till hur policy kan utformas för att säkerställa de boendes behov av resande parallellt med attraktiva boendemiljöer som uppfyller hållbarhetsmål.

Med dagens mål om att öka takten i bostadsbyggandet, med mål om 250 000 nya bostäder I Sverige till 2020, ligger ett stort samhälleligt intresse att dessa investeringar satsas rätt, samt att aktörer inom marknaden ges rätt förutsättningar att bygga bostäder som möjliggör och stöttar hållbara livsstilar. Då branschen är fullt sysselsatt gäller det att storsatsa på innovation: Lyfta blicken och utveckla lösningar som föreslår förändring, både i fysisk utformning men även på strukturell nivå (kommunal policy).

Genom ett pilotprojekt, där tvärvetenskaplig kompetens investeras i utformningen, får vi fram ett alternativ som kan utvärderas utifrån användarens behov, hållbarhetsaspekter och möjlighet att vidareutveckla policies utifrån projektets lärdomar.

Vilka kostnader kan minska/elimineras?

  • Privata kostnader för transporter minskar genom delningsekonomi (bättre resursanvändning)
  • Ytsmarta lösningar ger kostnadsbesparing/möjlig kvalitetshöjning i bostadsproduktionen
  • Kostnader kopplade till klimatförändringar kan undvikas (omställning i transportsystemet)
  • Kostnader i hälsovård och sjukvård kan undvikas genom renare och lättare transportmedel (renare luft, bättre hälsa genom ökad motion, mindre personskador vid kollisioner etc.)
  • Kostnader för infrastruktur i samhället i stort kan ställas om från bilism till mer kostnadseffektiva transportmedel
  • Kostnader för markparkering på andra platser än hemmet kan minskas då resultatet blir färre fordon (varje bil i Sverige har tillgång till 4,5 parkeringsplatser, vilket motsvarar drygt 100 kvm)

JÄMSTÄLLD MOBILITET
Boende med mobilitetstjänster bidrar till ökad jämställdhet, eftersom fler får tillgång till mobilitet. Ett jämställt transportsystem som utgår från hemmet skulle här utgå ifrån att öka mobilitet för fler, jämställd fördelning av investeringar i ett varierat utbud som passar olika aktiviteter där hänsyn tas till vilka aktiviteter som riktas till ett specifikt kön.

I vår utmaning ligger att öka tillgången till hållbara transportmedel för båda kvinnor och män. I undersökningen  Resevanor i Stockholmslän, 2015 konstateras att endast  62% har tillgång till fungerande cykel, begränsad tillgång till bilresor ( där 17% saknar körkort, 25 % saknar tillgång till bil).

Män och kvinnor har olika resvanor i staden. Kvinnor går/cyklar och reser mer kollektivt  än män, män gör fler bilresor än kvinnor (källa: SCB och RVU Sverige 2011–2014, Den nationella resvaneundersökningen, Statistik 2015:10;TNS Sifo). 

Att utveckla ett boende som erbjuder mobilitetslösningar, och frångår privatbilism skulle gynna alla grupper i samhället, men främst skulle investeringarna i nya tjänster gynna boende som i dagsläget ej har tillgång till bil (ekonomiskt/ ej körkort), främst kvinnor. I dagens bostadsutveckling gynnas bilägare, där män oftare än kvinnor är bilägare, har tillgång till bil samt i större utsträckning har körkort. Istället för att fokusera på att öka kvinnors tillgång till bil vill vi här möjliggöra allas lika tillgång till mer hållbara mobilitetstjänster, som cykel, lådcyklar, mindre elfordon, kollektivtrafik samt hemleveranser.

I dagsläget  (Källa SCB)
reser ca 60 % av männen till jobbet i bil  (Storstäder inkl. förortskommuner)
reser ca 40 % av kvinnor till jobbet i bil  (Storstäder inkl. förortskommuner)