För att styra projektparterna gemensamma omställningsprocess används ett teoretiskt sammanhållande ramverk: transition management. Transition management har sina rötter inom innovations- och statsvetenskap och är utvecklat för att stödja mång- och tvärvetenskapliga projekt med samhällsförändrande ambitioner. Ramverket bidrar till att strukturera förändringsprocessen och aktiv reflektion över processen, samt stöttar gemensamma aktiviteter med ett övergripande syfte och fokus på långsiktiga mål.

Modellen används för att uppnå förändring inom hållbar mobilitet och för att skapa en sammanhållande ryggrad för projektets alla parter, i förflyttningen från “normal”  till “new normal”.

Struktureringen sker i tre delvis hierarkiska nivåer: “nisch”, “regim” och “landskap”. Nischen kan grovt definieras som en innovationsmiljö, regimen som den socio-tekniska status quo, och landskapet som övergripande samhälleliga värderingar kring exempelvis demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling. Idén med transition management är stärka nischen så pass att den kan bli del av och därmed påverka regimen. Det är detta som avses med begreppet “transition” (omställning).

Detta ramverk utgör grunden i våra gemensamma aktiviteter samlade i AP7, som löper kontinuerligt under projektet och stabiliserar nätverket av aktörer, och utgör en gemensam övergripande process, då projektet innehåller flertalet tester och processer. 

 

AP7. Projektsamordning  

Ansvar: Anna Sundman (TIP), Elina Eriksson (KTH)

Medverkade: Alla parter medverkar i en serie gemensamma aktiviteter uppbyggt för att stötta denna omställningsprocess, genom större 1-2 dagars workshops med olika tematik uppbyggt för samverkan och delande praktiker.

  1. Transition management – Projektets process utveckling
  2. Affärsmodeller – Plattform design toolkit för att utveckla affärsmodeller
  3. Mobilitetspoolen – Test av fordon och av byggd miljö
  4. Design workshop med boende

I Mo-Bo utgör testbäddarna (Vilunda 18:1, Östra Sala Backe och Slakthusområdet ) nischnivån. Regimnivån innefattar de aktörer och institutioner som har makt över hur mobilitetsplanering görs i praktiken; här ser vi primärt tre relevanta governancenivåer: den kommunala (planerare och politiker), landstinget (kollektivtrafik) och regionala samarbeten (cykelbanor och annan transportinfrastruktur), samt den nationella nivån (Trafikverket). Även privata aktörer innefattas i regimen för detta projekt: fastighetsutvecklare, byggherrar, arkitekter, mobilitetstjänsteutvecklare och -leverantörer. Policys och mål för hållbar utveckling, särskilt inom transportsektorn ingår också i denna nivå. Landskapsnivån innefattar samhälleliga värderingar kring hållbar utveckling, vilket främjar nischerna i detta projekt, men även värderingar kring bilen som symbol för frihet vilket motverkar våra nischer.

Mo-bo skapar ett kunskapsutbyte mellan testbäddar och vi undersöker tre skeden (plan-, bygg- och driftsskede) från flera aktörers perspektiv (boende, kommuner, byggaktörer, arkitekter, tjänsteleverantörer, forskare, förändringsagenter).

 

AP8. Dokumentation och spridning

  • Genom kommunikationsaktiviteter sprida erfarenheter från projektet och i dialog med relevanta intressenter utanför projektkonstellationen öka kunskapen inom projektets fokusområden.
  • Fler aktörer knyts till konstellationen
  • Fler projekt startas i fler delar av landet och med andra upplåtelseformer.  
  • Dokumenterad och spridd processkunskap inom hållbar stadsutveckling

Inom AP8 kommer spridning och dialog med externa intressenter att ske genom seminarier på Stadsbyggnadsdagarna, arrangerade av Upplands Väsby kommun, Almedalen, liksom genom MMMIS-nätverket som omfattar 14 kommuner. Projekthemsidan, som redan etablerats, uppdateras löpande och fungerar som ett nav i kommunikationsarbetet. Resultat av AP8 är mo-bo.se, forskningsrapporter, genomförda och dokumenterade seminarier, learning history och rapporter till Vinnova.

Arbetspaketen 1-6 är därför en tematisk uppdelning av aktiviteter som äger rum i fler testbäddar. Detta gör att resultaten blir bredare, skapar ökat utbyte i projektgruppen, och en legitimitet för vad just innovationsprojektet Mo-Bo uppnår.

 

AP1. Policyutveckling

  • Utvecklingen och tester av styrdokument ( detaljplan, exploateringsavtal) inom AP1 används som kunskapsunderlag för kommuner att formulera en mobility management plan som en del av trafikstrategin, klimat och miljöstrategin.  
  • Nya metoder för kommunen att implementera klimat och hållbarhetsmål i dagens bostadsbyggande. Optimera samhällsinvesteringar (efficiency norm)

Genom fysiska testbäddar arbetar vi föreslående med test av nya kommunala processer och samverkansmodeller mellan kommun och näringsliv. I testbädd Vilunda testas alternativa exploateringsavtal, detaljplaneutformning och samverkansmodeller. Projektgruppen samarbetar transdisciplinärt kring frågorna på större workshops och utvecklar nya kunskaper och modeller gemensamt, samt vidareutvecklar och testar dessa internt inom respektive verksamhet. AP 1 resulterar i förslag på utformning av detaljplan som främjar hållbar mobilitet, förslag på mobilitetsplan för kommuner som stöttar miljö- och klimatmål.

 

AP2. Grannskapsplanering

  • Idéutveckling av gemensamma mobilitetstjänster och andra delade funktioner fördelade på olika kvarter
  • Utveckling av arkitektonisk utformning som lösning på dessa funktioner. Test av hur utformning av allmänna anläggningar (gator, torg, infrastruktur, växtlighet mm) kan stödja de delade funktionerna och hur synergier kan uppnås mellan allmän plats och byggnadernas funktioner.
  • Utvärdering av hur systemval på områdesnivå möjliggör/försvårar för att genomföra ett mobilitetsboende.

I AP2 testas hur hållbar mobilitet kan planeras och utvecklas på grannskapsnivå. Aktiviteterna baserar sig på testbäddarna Slakthusområdet och Vilunda. Vi identifierar och utvecklar delade rum, funktioner och tjänster på grannskapsnivå. Arbetet sammanställs till funktionsprogram, förslag till grannskapsplanering och learning history.

 

AP3. Utveckling och test av byggd miljö

  • Utveckla, demonstrera och utvärdera en innovativ bostadsarkitektur med rum och design som stöttar hållbara mobilitetslösningar och -praktik.
  • Utveckla, demonstrera och utvärdera hur ny teknik och nya sociala plattformar (rena/lätta fordon, digitala tjänster, smarta låssystem, delningsekonomi) genom att integreras med innovativ arkitektur skapar nya rum/miljöer som stöttar hållbara mobilitetslösningar och -praktik.
  • Visa hur innovativ bostadsarkitektur, ny teknik och nya sociala plattformar kan skapa förutsättningar för andra hållbarhetsaspekter, t ex hur gårdar utan underbyggt garage genom ökad jordmån ger möjlighet till mer robust växtlighet och dagvattenhantering.
  • Med utgångspunkt i de boendes upplevelser visa på de värden innovationen skapar för de boende och närområdet: hälsoeffekter, ekosystemtjänster, lokal identitet och ekonomiska värden.

 

Testbädd Slakthusområdet: Här utvecklas nya arkitektoniska koncept på kvartersnivå utifrån platsens förutsättningar. Innovativa rum utvecklas och utformas inom fastighetsgräns.

Testbädd Vilunda: Här fullföljs utformningen av de fyra rumsliga innovationerna i detaljprojektering och byggskede. Arbetet görs via ritning och rumsbeskrivningar som styrande dokument. Här säkerställs och utvecklas de rumsliga innovationerna, så att de blir byggbara och följer gällande regelverk i samverkan med konsulter: konstruktör, landskapsarkitekter, akustik-, brand-, el- och VVS-konsult.

 

AP4.Användarnas behov och upplevelser

  • Kunskap om de boendes kännedom, användning och nöjdhet med erbjudna mobilitetstjänster
  • Kunskap om hur mobilitetstjänsterna påverkar de boendes attityder och beteende.
  • Kunskap om hur bakgrundsfaktorer (yttre faktorer och personrelaterade faktorer) påverkar de boendes behov och upplevelser av erbjudna mobilitetstjänster
  • Effekten av mobilitetstjänsterna mätt i förändrat resande.

Med hjälp av MaxSem som ingår i MaxSumo (System för utvärdering av Mobilitetsprojekt) kommer användning av mobilitetstjänster systematiskt planeras, följas upp och utvärderas och  de boendes beteendeförändringar i relation till förflyttning av attityder studeras. Resvanor hos inflyttande mäts före, vid och 6-12 månader efter inflytt och stäms av mot en kontrollgrupp. Genom en kvalitativ studie med boende avses transportvanor i relation till andra vardagspraktiker fångas upp. AP4 resulterar i utvecklade behovs- och marknadsanalyser för mobilitetstjänster (Trivector) och vetenskapliga artiklar (KTH).

 

AP5. Utveckling och test av mobilitetstjänster
Målbild:

  • Utvecklade mobilitetstjänster som är anpassade efter boendes behov och som helhet är mer attraktiva än att äga egen bil.
  • Boende har kunskap om utbudet av nya tjänster och möjligheter till att resa mer hållbart.

Inom AP5 testas och utvecklas MaaS-konceptet EC2B som samlar olika mobilitetstjänster, bl a Sunfleet bilpool, cykeltjänster och kollektivtrafik. Med bostadshuset i Vilunda som testbädd, kommer s k öppen pool att testas, dvs att även andra än boende inom fastighet får tillgång till tjänsterna. De boende involveras i ett test av EC2B rådgivningsprocess där bl a personlig reserådgivning, kalkylator för hushållets mobilitetskostnader, prova-på-aktiviteter, cykelmekdag, medlemskap i användarcommunity ingår.  AP5 resulterar i ett mobilitetstjänstesystem i drift samt utvecklade behovs- och marknadsanalyser.

 

AP6. Affärsmodeller “new normal”

Målbild:

  • Säkra genomförbarhet för den nya produkten boende med mobilitetstjänster genom nya affärsmodeller och avtal för bygg- och driftsskeden
  • Säkra hållbarheten i konceptet utifrån ett samhällsperspektiv, så att innovationen kan tillhandahålla mobiltet på lång sikt.

Inom AP6 kommer affärsmodeller att testas med stöd av  produktions- och driftskostnadskalkyler för “normal” och “new normal”, med utgångspunkt i testbäddarnas lösningar och motsvarande “normalläge”. Nya typer av avtal tas fram med nya parter för att säkra bygg- och driftsskedena. Utifrån ett kommunalt perspektiv behöver tillgången till mobilitet säkras i ett långsiktigt perspektiv, genom stadgar för bostadsrättsföreningar, fonderade medel och nya typer av avtal. AP6 resulterar i nya typer av avtal med tjänsteleverantörer och kommuner samt nya affärsmodeller för bostadshus med delade mobilitetslösningar.